Vad hände sen?

. . . en ängel som med ett enda svep med sitt spö kunde ordna alla problem. Hon hade en ängels tålamod och visste hur hon skulle hantera allt och alla.
Ängels hade allt och lite till, men samtidigt ingenting alls.
Hon lärde sig av situationerna och hanterade dom på bästa sätt så att alla skulle bli nöjda.
Ängeln satte alltid dom först och vissade ingen svaghet i någons närvaro
Ängeln hade tålamod nog att ta hand om dom runt om kring sig och hon engagerade sig i vad som hände.

En dag tog allt slut och ängeln förlorade allt.

Ängels själ föll framför ett tåg och kom aldrig mer igen.

"Min kompis Denni är grym på att fixa naglar, hon håller på att utbillda sig, hon kan fixa dina naglar"

För det första, vilken utbilldning? Och för det andra, låt oss ha jätte höga förväntnigar. Det här blir intressant..

Kom hem för ett tag sen och satte på tvn. Sappade lite tills jag fastnade på The Tyra Show där dom hade en debatt. Debatten var om homosexuella och om dom ska få gifta sig eller inte. Jag blev grovt förvånad när jag hörde åsikterna från dom som var emot detta. Kom igen! Året är 2009, har vi inte kommit längre än så? Ska vi som är hetro bestämma att en man och man eller kvinna och kvinna inte får gifta sig? DET är sjukt!
Debatten var i full gång och i dom flesta debatter kan jag dras lite mellan båda sidorna, men den här gången var det bara sjukt. Dom pratade om homosexuallitet som om det var en synd, lagbrott och till och med en sjukdom.
Cancer är en sjukdom, förkylnig, svininfluensan och diabetes, men fan inte homosexuallitet.
En av dom som satt i den homosexuellas sida av debatten och själv var gay berättade om sin underbara man och vilket bra stöd han hade fått från sina föräldrar och svärföräldrar. Han berättade också om hur dom hade fått adoptera ett barn som han älskade över allt annat. Då slänger en av dom sm är mot detta ur sig "Varför måste ni då gifta er om ni är så lyckliga?" Ge er för helvete! Blir så jävla lack, dom har lika mycket rätt att gifta sig som vi har. Och att jag ens skriver dom och vi känns helt sjukt för dom är fan som "vi"

Usch va nervös jag var idag! Det var bra att Veronica var med annars hade jag gått vilse och hamnat någon helt annan stanns.
Åkte hemifrån vid 7 och var framme vid huddinge sjukhus en timme senare. Började med att gå fel så vi gick till informationen och bad om hjälp. Mot röntgen! Det var en annorlunda röntgen än den jag brukar röntgas med.
Efter det köpte vi lite mat på pressbyrån och letade upp vart jag skulle träffa läkaren. Satt i väntrummet och åt och väntade på att läkaren skulle roppa in mig. Tiden gick och klockan var 09.50 började jag bli lite orolig för att jag hade gått fel. (Skulle träffa läkaren 9.30) Men sen kom dom iaf och jag var uppe från stolen och på andra sidan av rummet på 3 sek. Fick väga och mäta mig som vanligt innan jag gick in till läkaren.
Och helt plötsligt hade jag ingen anning om jag skulle säga. Herre gud! Men det gick bra ändå. Han frågade lite om vad jag hade för bekymmer med ryggen och så vidare. Sen kollade han på ryggen och röntgen bilderna från tidigare och den från idag. Fick kolla reflexerna lite, min höger fot är typ sämst haha.
Efter många om och men sa han att han inte kunde ge mig ett svar än. Shit va jag trodde att han skulle säga "Tack och hej glöm operation!" Men han lät posetiv och ville göra en magnet röntgen innan han gav mig ett svar.  
Shit, kände redan i mitten av besöket hur tårarna började fylla ögonen. När jag kom ut från läkaren och ut i väntrummet kom tårarna igen. va fan liksom? :p Vi gick till hissarna och jag berättade hur det hade gått, och då kom tårarna på riktigt.

Nu är det på g i alla fall, och får hoppas på det bästa. Som sagt han lät posetiv men jag vill inte hoppas för mycket. Blir det inget så prövar jag med en ny läkare. ¨
Sen måste jag också säga att läkaren som jag hade var jätte bra! Han förklarade på ett bra sätt och till skillnad från min tidigare läkare så var han väldigt profesionel! Är väldigt nöjd med honom!

Shit shit fan, nu är det bara timmar kvar till läkar besöket! Det blir svårt att somna idag, som ett barn natten innan jul afton. Shit imorgon. Imorgon. Det kännshelt sjukt... :S Usch!! Har inte vågat tänka på vad som händer oavsett vilket svar jag får. ååh blir galen haha. 7 imorgon går bussn och Veronica är super duper snäll och följer med mig tidigt på morgonen till huddinge.

Nu är det dags att försöka sova, tror inte det blir så svårt iof men ändå.

Önska mig lycka till!

Dags att vara the bigger man igen. Skuldkänslorna är tillbaka och ännu en gång måste jag välja mellan den enkla vägen och den svåra. Det är dags att lägga mina tankar och känslor åt sidan och göra det bästa av situationen. Fick veta saker idag som gav mig ännu mer skuldkänslor och nu måste ändra planerna och tänka om helt. Vet inte hur det kommer gå eller hur det kommer bli men jag har gjort det förr så jag hoppas på det bästa.

Det kanske låter eoistiskt, och det känns egoistiskt att ens tänka det, men är det verkligen mitt jobb att vara the bigger man?

För mycket att tänka på för att kuna sova, alldeles för mycket.